fredag 30 juli 2010

Sweet little one, you're gonna run until you're dead

Allt är förutsägbart. Inget blir som man tänker sig. Allt är som det är.

Just nu regnar det så mycket att det känns som att jag bor i ett akvarium. Blubb blubb.
Vad har hänt sen sist? Typ allt.

Tänker på hur det kan gå. Jojon. Upp, ner, ner, upp. Nu är det upp. Det ska inte ner. Å det ska bli så fint med alla djävulska planer för hösten. Alla öl vi ska dricka. Alla dansgolv vi ska dansa på. Alla låtar vi ska sjunga till. Alla kramar vi ska ge varandra. Alla människor vi ska älska och hata. Alla borgare i papperskorgarna. Alla fina kvällar och vackra dagar. Alla vidunderliga nätter. Semestern är över, men livet det börjar.

Sådärja!

onsdag 21 juli 2010

onsdag 14 juli 2010

Drastic fantastic

Jag älskar det drastiska. Jag älskar en hundratusenkronorsbrasa. Jag älskar att Arvikafestivalen säger nåt så "drastiskt" att de aktivt ska sikta på 50-50 till nästa år. Och jag hatar att en massa folk gnäller över kvotering (av kvinnor) men blundar för att det hela tiden och överallt sker kvotering. Av män. För män. Män bokar män, män anställer män, män älskar män (men inte män som älskar män)
Kvotering schmotering. Mer drastiskt. Heja heja friskt humör. Elda hela jävla bruttonationalprodukten. Let's blow everything up and start over! Kom igen!

torsdag 8 juli 2010

Can't come out, I'm in Berlin.

Var vänlig fyll i själv. Jag har annat för mig ett tag.
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................
........................................................................

onsdag 7 juli 2010

Tårar av marsipan

Du är sexton år och gravid med din mammas barn.
Du är tjugosex och det är första gången du ser dagens ljus.
Du är fyrtiofem och äter din första limpsmörgås.
Du är hundraelva och blir äntligen vegan.
Du är nitton och som vem som helst.
Du är sextiotvå och övar. Övar på det mesta.
Du är trettioett och sätter tjugonio ljus i tårtan.
Du är tjugonio och tänker inte på något särskilt.
Du är elva och det är sista gången du ser dagens ljus.

måndag 5 juli 2010

I said let's dance

Semestern börjar med pompa och ståt. Roadtrip med fina folket. Trevligt att hänga med R, värsta dunderpinglan. Stabil chaufför, bra musiksmak, humor osv osv. Inga konstigheter. Stanna på Max på vägen såklart. Milkshakefrenzy. När vi kom fram till Ludvika där vi skulle bo var det festival. Vilken muppig jävla idé att lägga sitt stadskärne-jippo samtidigt som sveriges största festival håller på 6 mil bort. Det myllrade ju inte direkt av folk...
Väl framme vid vandrarhemmet blev det nakenbad i månens sken och öppna rosévinet med en kniv och ett encentsmynt. Men vafan det kan väl inte vara så svårt att trycka ner korken, så gjorde man ju hela tiden på 70-talet! Det tog en stund och när vinet äntligen strilade fram var vi mest sömniga. Men hällde ändå i oss allt vin för att jag skulle kunna göra mitt partytrick att få ur korken ur flaskan igen. Utan att göra sönder varken korken eller flaskan alltså. Jag kan visa nån gång.
Patti var så underbar så jag kan nog inte ens bemöda mig att beskriva. Glädjetårarna skvätte. När hon började på Pissing In A River trodde jag att jag skulle dö. Eller mer att jag kände att jag kunde dö, att allt var fulländat. Inget att tillägga. Punkt. Slut.
Efter konserten gick vi runt tysta en stund. Sen mer konserter, mat och till och med lite dans.
Anna Von Hausswolff var strålande bra också, bara att dom idiotbokat massa dunkadunka runtomkring så man knappt hörde. Något som både jag och Fredrik Strage reagerade på. Ajabaja bokningspatrullen.
Lördagen var jättejättevarm. På scenen på H-berg var det ännu varmare. Roligt att spela. Jag hade shorts och var extremt snygg. Ha! Tänk vad lite hårfärg kan göra med självförtroendet. Ölen flödade. Jag träffade P som jag inte sett på flera år fast vi bor nära varandra och hon är en av de finaste jag vet. Gick (med fötterna!) vidare till Truck och dansade. Fint härj. Sen efterfest, Palinka, mat och sötnosar som sov över.

Nu postveckoslutiskt stressyndrom.