PUSSY CUNT VULVA VAGINA VIVA VIVA VIVA!

8 mars
I loves it! Strålande sol, solen är ju självklart tjej! Fyllig och rund och go å sådär som tjejer är. Jag har fått massage på jobbet. Sen ska jag få en semla. Unna saj! För att "fira det feminina" som dom lite plumpt lagt fram det. Jag skulle kanske hellre äta en semla för att hylla kampen mot patriarkatet och sexismen. För att ära alla som aktivt kämpar för en bättre värld där en blir sedd för den människa en är och inte efter vad en har mellan benen och vem en ligger med. Jag har ändå insett att det är mest skonsamt för mig att välja mina fajter lite. Men idag är jag på gott humör. Jag är glad och är lite stingslig. Bra kombo inför en demo. Don't fucking tell me what to do. *POW*

Men allvarligt asså ba lägg av med sexismen änna. Tänk efter lite gubbe lille och tycker du att det är för svårt så kan du väl bara lägga dig å dö?

Åsså bjussar jag lite på dom här gottingarna. Kakan. Åh Kakan!

Marmelad

Bara vara och hatet.
Alltså, egentligen bara är man ju hela tiden. Annars skulle man ju inte finnas. Men det är det där proppmätta uttrycket "bara vaaaara" jag har svårt för. Folk som ska unna sig att koppla bort karriären en stund. Bara vara. Klimatförändringarna. Bara vara. Sina deprimerade barn. Bara vara. Sina radhus i behov av renovering. Bara vara. Ligga i en hängmatta. Bara vara. På sommarstället såklart. Bara vara. Eller i båten. Bara vara. Låta solens strålar slicka ansiktet. Bara vara. Låta livets stora frågor komma och gå. Bara vara. Låta tiden gå utan att bli stressad. Bara vara. Kanske passa på att riktigt njuta av en bit mörk choklad och ett glas vin. Bara vara.
Det kan man väl få göra, det låter väl skönt. Jojo. Men det är ju ÄCKLIGT också! Folk som aktivt måste koppla bort sin vardag för att njuta av livet har det antingen jävligt jobbigt eller lever ett borgerligt jävla låtsasliv med privilegier som är äckliga. Jag tror knappast den förstnämnda kategorin utbrister att de ska unna sig att "bara vara", jag tror dom kanske unnar sig att säga "kapitalist, nu ska du dö"


Och marmeladen då? Jo, inatt drömde jag att jag befann mig vid en sjö. Sjön var omgiven av en fluffig skog. Men allt var dött. Det fanns ingen vind. Inga krusningar på vattenytan eller sus i träden. Vattnet var klart och genomskinligt. Ingen växtlighet på sjöbottnen. Inga fiskar. Inga fåglar i luften och inga kryp på marken. Sanden var varm, ljusgrå och mjuk. I sanden hade jag sex med två kvinnor och två män. Samtliga indränkta i jordgubbssylt. Oh. My.

Run devil, run

Helgen alltså, helgen. Det var VVWOW, Våga Vägra Way Out West. Alternativa aktiviteter blev det. Minst lika kul som insidan av staketet inbillar jag mig. M.I.A hade ju varit a slice of heaven att få se men men. Våga Vägra! Jag har dessutom roat mig blåblodigt med att gegga ner mig genom att dansa i en skog, luktat rutten arm, svettats som om det inte fanns en morgondag, haft dålig hy, blodat ner kläderna, lånat andra kläder, varit på tårtkalas, varit jävligt rolig, smygit, repat, bangat saker, gråtit och klappat hund. Men idag är det måndag och idag står jag mitt kast. Mår som jag förtjänar och ser ut som andra förtjänar.
Varken armen, barmen eller tarmen är rutten längre och hade jag bara förstått mitt eget bästa hade jag nog varit glad. Men måndagen är vemodig och jag orkar inte vara social. Men jag måste. Jag skulle gärna få ett erbjudande på en sån där lägenhet nu. En sån där flyktväg. En sån där lastbilstransport till okänt land och okänd ort. En sån där livlina. En sån där teleportör.

Jag ska försöka vara glad för andras skull och sen putta bort dom andra och tänka att det är jag istället och vara glad själv istället fattar ni nej trodde inte det inte jag heller hejdå.

Screw you, nazi pig-dog!

Så händer det äntligen. Tourettes-tanten som alltid åker samma buss som mig sätter sig precis bakom. Hon brukar annars gå längst bak i bussen och jag sitter för det mesta långt fram. Därifrån hör jag bara det allra högljuddaste. Idag hör jag allt.
"SVIN!!!" "NEEEEJ!" ... "FÄNGELSET!" ... "nnnnneiijj!" "sssSSVIIIIN!" "Vill inte ha såna!" "SVIIIN!"

Ändå kändes hon ganska lugn idag. Bara en sån sak som att hon satte sig där framme. Bara en sån sak att hon satte sig. Kanske har hon haft semester och vilat upp sig. Suttit i skuggan med en fruktdrink och en bok. Samtalat med vänner och plockat smultron. Men idag var det back to buisness. Fängelset. Alla behöver vi mjukstarta ibland.

Själv fick jag sova några timmar på H och Ps soffa efter jobbet. När jag vaknade hade det kommit massa fint folk och en spontan grillfest styrts upp. Lilla tåren på det. Å jag kan bli så sjukt blödig av att få sitta med fina människor och äta god mat. Som att jag, samtidigt som jag sitter där, kastas tjugo år framåt i tiden och minns det hela med värme och magpirr. Tänk vad fint vi hade det...

Tårar av marsipan

Du är sexton år och gravid med din mammas barn.
Du är tjugosex och det är första gången du ser dagens ljus.
Du är fyrtiofem och äter din första limpsmörgås.
Du är hundraelva och blir äntligen vegan.
Du är nitton och som vem som helst.
Du är sextiotvå och övar. Övar på det mesta.
Du är trettioett och sätter tjugonio ljus i tårtan.
Du är tjugonio och tänker inte på något särskilt.
Du är elva och det är sista gången du ser dagens ljus.

Where do we go from here? The words are coming out all weird

Jaha, och vad händer nu då? Jag är ju ingen expert. Ingen specialist. Inte särskilt bevandrad. Ingen professor. Inget orakel. Inte särskilt vis. Inget proffs.




man kan ju ta och lyssna på Yo La Tengos version istället, den är också fin.