Inte fyra år till!

Föreläsning om marknadsföring och ekonomisk strategi på jobbet. Alldeles för mycket fokus på profit och förtjänst. Trodde vi höll på med något helt annat.
Som om man jobbar halvtid och får en massa plustid hela tiden, och de frågar om man är tillräckligt produktiv på sin arbetstid som första fråga istället för om man kanske har för mycket att göra på för lite tid.
Ungefär samma brukspatron/slavägar-mentalitet som ligger bakom att förändra sjukskrivningsreglerna istället för att fråga sig varför fler blir sjuka och göra något förebyggande.
Ungefär som att lägga lika mycket pengar på att utreda "fusk" med vab-dagar som "fusket" i sig kostar, istället för att satsa pengarna på tex en bättre förskola. Ungefär som att göra propaganda mot spritlangning på bekostnad av unga människors (tjejers) rätt till sin egen sexualitet. Ungefär som att räkna in flyktingmottagande i biståndsbudgeten istället för att se det som vanlig jävla SOLIDARITET som vi borde se som självklar och obligatorisk!
Ungefär som att sätta ett plåster på ett benbrott. Ungefär som att pissa sig själv, och alla andra, i ansiktet. Åå in i munnen, låt mig klunka, mera mera mera!

Och köpstark är tamejfan det fulaste ordet i hela jävla världshistorien.

"Oj vilken tutte, nej det var en armbåge!"

Hade det inte varit ganska fint att ha varannan såhär? Varför vara tråkig och bleka allihop liksom?

Visst är jag söt?

Efter whiskyflaskan drömde jag inatt att jag var en fritidsledare på en ungdomsgård i ett socialt utvecklingsområde. Ungdomsgården var risig och hade typ bara golv, tak och väggar. Ett rangligt pingisbord. Men kidsen var så fina. Fast dom inte tog av sig jackan när dom kom in, fast dom sprang omkring och jagade varandra och skrek fula ord. Jag var så lycklig att få vara med dem. Det var så berikande. Trots besparingar och hot om nedläggning, vidrig kommunpolitik och mögel gjorde jag vad jag kunde och tutade i barnen att det var superextrahäftigt att tända takbelysningen. Så en gång per kväll blev det tyst, och värsta exalterade spänningen medan vi tillsammans räknade ner från tio. På noll tände jag taklamporna och jubel utbröt. Alla blev glada och kramade varandra. Ljuset. Ljuset gjorde skillnad. Oj oj, vilken lögn. Men men, vad ska man göra då, om inte "piffa till det med lite elektricitet" som jag sa till min praktikant?

Å, vägled mig!

En trevlig lapp på Konsum. Jag har inte ringt än, jag väntar på lappar för vägledning i andra områden.

Do you realize?

Fördömd och utkastad och åt helvete med hela skiten. Åt helvete med din jävla oförmåga, åt helvete med din jävla gud, ditt jävla jobb, ditt jävla glykemiska index, din jävla liberala skygglapp, din jävla sexistiska blöja. Åt helvete med din otro, din jävla goda smak, din förbannade längtan och ditt jävla sekret. Åt helvete med dina lögner och dina sanningar. Åt helvete med din jävla tröst och din jävla famn, din jävla sorg. Åt helvete med helvetet. Åt helvete med himmelen. Åt helvete med din jävla fylla, din jävla naivitet, ditt fina jävla hår och din vackra jävla mun.

Look at me, misery.

Turn this mess around

Den här våren är märklig. Mycket går sönder. All my friends are on pills. Jag är ganska hel, det håller i sig. Serotonin-kräken i min kropp verkar ju ha vidareutbildat sig och börjat sköta sitt. Idag försöker jag bota min vilja att spränga hela min lägenhet och allt i den genom att städa. Hittills har jag ställt in en bok i bokhyllan och plockat bort disk från vardagsrumsbordet. Effektivt.

Det har varit helg igen. En djävulskt fin helg. Känns som det är många såna den här våren. I like!
Världspremiären av musikalen i fredags var så himla bra. Rolig, fantastisk och lyckad. Enormt gensvar, stående ovationer, tårfyllda leende ansikten som bara älskade det. Jag är så jävla stolt och lycklig över att ha varit med. Vi sa fan bra och viktiga saker, texterna är fantastiska. (Utav normen lusten kvävs och kroppen fängslas i sitt skal, revolt är det som krävs kom störta stat och kapital, vi kräver igen varje liv varje spänn som dom stal) Att jag sen dessutom fick spöka ut mig, dansa, och klä av mig och gnugga mig på en scen framför massa vackra människor gör det hela till typ den bästa upplevelsen ever! Ge mig mer! Sen toppades det hela med en riktig röjarskiva. Som vanligt var jag en sucker för det som är gratis och värmde i VIP-logen och höll i bag-in-boxen som om det vore den sista droppen vatten. Sen fick jag förnämt sällskap hem. Ganska fulländad fredag.

På lördagen fick jag träffa darling S, flytta tillbaka till mig! Äta på Max och sen åka lite bil med Grekland. Därefter repade vi lite med Fostret. Jag gillar vart det bandet är påväg. Vi har börjat röra oss lite från extremt jazzigt bröt till post-rock-bröt. Från pretto till pretto alltså. Men hur ska man göra musik om man inte kan tillåta sig att vara lite pretto? Jag blir däremot nervös, för att göra det där live, utan att antingen se astråkig ut eller börja skratta hysteriskt, blir svårt. Anyhow, sen tog sömnen mig och vips var det dags att hoppa upp på hadiraj-hästen igen. Superfin förfest och sen lek och bus på H-berget. Finaste I är tillbaka i landet med pompa och ståt. Alla rör sig, kommer tillbaka och åker igen, jag står bara still.

Söndagen började fel. Men tog sig som fan.

Fult och fint. Filt och funt.

Läge för en fokusformulering kanske?

Vi har ju så jävla roligt hela tiden

I veckan har jag varit på konferens igen. Av det roligare slaget. Alltså med inslag av nattligt jam, Jurassic Park-flipper, dart, spotifyhets och fri tillgång till mjukglass och popcorn.
Dessutom detta fantastiska som jag tyckte var så himla roligt:

Schindlers hiss! HAHAHAHAHA!

"Säg inte ja, eller något som kan uppfattas som ja"

Hemma igen.
Fuck you, you motherfucking fuck.
En sån där vår där en massa går sönder.
Vi borde alla lägga oss i ett madrasserat rum. På med mjukisbyxorna. Kramas, kramas, kramas. Alla ska med. Alla ska helas i kollektivets barm.

Nu tittar vi skeptiskt på tv och N säger "eh, vad är det här förnånting?" och P säger "det verkar vara nåt med en störd unge och lite hästar"
N "det känns inte så genomtänkt"
P "varför måste de ha upp ungen på en häst?"
N "en hel dag liksom"
P "och varför måste dom åka till en jävla renskötare vid ryska gränsen?"
TV "Noshörningen bajsar. Kod brun"

Jag: Fniss och fuck you you motherfucking fuck!

House of cards

Dumt störda saker jag gör när jag känner mig nere;
röka
skita i att källsortera
spritfrukost
duscha alldeles för länge
somna i soffan

Hittar du bananskal, jospaket och konservburkar i samma soppåse så ge mig en kram.

Det är ändå några snäpp bättre än förr

Ge mig en cigarett!

Thinking about you

Avslutade kvällen med att köra runt på stadens gator i en fet lastbil med K och A och yla med till I will always love you och You're the one that I want. Ett sånt där forsande lyckorus blandat med melankoli infann sig. Och vi hade väl kunnat köra för evigt?


Missade Palpitations releasefest. Eller prioriterade bort. Ibland, men inte så ofta, prioriterar jag lyckligtvis rätt.

Andrea, bli min!

Jag är förälskad.
I världens vackraste kvinna. Med skvalpande barm. Pärlemorshy. Lysande ögon. Hela paketet.
Jag vill att det ska vara 1973.

Åh, Andrea varför är du inte vegetarian?

FTL-drive

Fortkörningsböter my way! I'm on speed, I'm on FTL-drive!
Places to go, people to meet. Know what I mean, ey? Ey?

Kollapsen flåsar mig i nacken

Idag är det en gnutta måndagsångest efter den vackraste helgen på länge. Valborg spenderades med svensk-isländskt ölmästerskap med intentionen att inte lämna ön. Tusen öl, ett fyllehistoriebattle och dansmatta. Sen lämnade vi ön. Vad som hände sen? Mer öl såklart. Crazy dancing och happy camping!

Jag älskar första maj. Det är den vackraste dagen av alla 365. Alla kategorier. Finfin demonstration och träffa massa finafina. Sen åkte vi hem till A och fick mat, strösslade ut oss på madrasser och soffor och såg (sov) på film. Sedan upp till kamp med champagne och rödtjut, fussball-turnering, band och gött häng i jorden under.

Söndagen ett repmaraton. Först med världens bästa band och sedan med världens bästa musikal. Sedan Fia med knuff och quiz-prispall med världens bästa folk på världens (nåja) bästa pub. Darling Sunday, please repeat!


Kollapsen flåsar mig i nacken, jag flåsar tillbaka...