Wowies 3

Lika bra att börja baklänges. Jag avslutade min festivalhelg med Mattias Alkberg. And it was saaaahweet! Som Jarvis Cocker redan informerat om några timmar tidigare så var det de vänsterhäntas dag igår. Och inte vilka jävla vänsterhäntingar som helsts dag, utan främst Mattias Alkbergs. Mattias Alkbergs jävla universum. Han har en stämma som något övernaturligt godhetsväsen gjutit av renaste klingande guld och diamant. Rysningarna. Hade han bara haft ett band som befunnit sig i samma universum hade jag övergivit mitt liv för att istället dygnet runt dyrka dyrka dyrka dem. Men nu är medmusikanterna istället tyvärr i ett stelt spela rätt-universum. Pascal var också dom sjukt jävla bra! Saknar ingenting förutom kanske alla låtar de inte spelade.

Innan detta dracks det minttu, dödsdansades till Pulp och världens charmigaste Jarvis. Jarvigaste jarvigast. Och att äntligen få höra This is hardcore live. Rysningarna igen! Säkert var säker, och Allt som är ditt är en låt som får mig att gråta varje gång.

Bästa gänget och bästa förfest hänget i sol. Jag gillade livet.

Idag är det söndagsångest till perfektion. Regn och Källis och skört sinne.

Oh, here comes the hardcore life...